Egyyyypteeen<3<3

Hemma igen efter en underbar vecka i egypten. Känns lite tungt att komma hem till ett regnigt och kallt Sverige, som dessutom är utan snö, trots att det är januari...

Det har varit såå skönt, och jag ångrar inte att vi åkte dit över julafton eller något sånt, alltså, julafton, shiit. Det var VÄRLDENS fest. Alltså, bilderna visar bara en liten del av den kvällen. Det var dukat som en nobelmiddag, med silkesduk, typ sju rader med bestick, fyra glas, allt. Stolarna var också klädda i siden, med röda rosetter, det låg guldstjärnor överallt på borden och.. ja det var helt sjukt. Men det var bara dukningen. Ni skulle sett MATEN. De hade gjort ett typ av torn av choklad, med maaasssa desserter runt omkring det. Maten var upplagd på finaste sätt jag någonsin sett, och dekorationerna runt omkring var också gjorda av mat. En blombukett gjord av olika grönsaker t.ex. Efter middagen som var tre och en halv timme lång, var det världens drag nere i bar-lokalen. Sen var det olika uppvisningar, som magdans, trolleri för barnen, acrobatik och eldslukning. Jag kan säga att vi gick ner till rummet klockan 4, och det höll på i 2 timmar till. phuh. Frågan är hur de orkar arrangera så stora grejjer!

Tidigare under julafton så kom tomten med motorbåt, sen steg han i land och alla barn fick julklappar. Det var på stranden, och även där hade de dukat upp så fint...

Så det var julafton.

Jag har SNORKLAT. Har vart skiiiträdd och aldrig vågat göra det förut, men pappa hade bestämt att jag skulle snorkla i år, då vi var vid "jättebra snorklingsvatten" enligt honom. Så han satte på mig cyklopet (stavas det så?) och jag blev i kastad utan att jag var beredd. Det första jag ser är en knallblå fisk typ en meter i från mig, och jag blir jätterädd. Så jag vänder på mig och ser då rakt under flytbryggan. Alltså, jag överdriver inte, det var hundratals fiskar under den. Från 30 cm stora till 2 cm. Jag fick rååå panik och börjar plaska och skrika, gråååter och får en kallsup. En stor våg kommer och jag får kallsup igen, (jävla äckel saltvatten) och har fått in vatten i cyklopet så det svider av salt i ögonen, jag ser inget och jag vet inte vart jag är. Så känner jag plötsligt hur något stort tar tag i mig, greppar mig runt midjan och bara lyfter mig upp från vattnet. Plötsligt sitter jag på flytbryggan igen och man tar av mig simfötter och cyklop, jag gråter. Det var en livvakts kille som hade "räddat" mig, och jag tror jag grät i typ tio minuter mot hans axel efteråt. Jag var i världens chock. Och gissa vad pappa hade gjort??
Skrattande sprungit ifrån bryggan upp till mamma på stranden i jakt på en kamera. Så han hade missat själva kalabaliken. Fitta. Jag pratade inte mer med honom under hela dan.

Men nästa dag var jag nere vid bryggan igen, och tackade han som hjälpte mig. Han sa att det absolut inte var några problem, men han skämtade och undrade hur mycket vatten jag måste svalt för att kunna producera så många tårar. (pinigt.)
Iallafall så erbjöd han sig att hjälpa mig att snorkla, han kunde vara med. Efter myyyycket tvekande sa jag ja, så på med cyklop och simfötter igen. Vi hoppade i, men jag fick panik igen och vi fick gå upp. Då ropade han på sin kompis, som var äldre (båda var livvakter) och han satte också på sig cyklop och grejjer. De steg båda ner i vattnet med mig, och vi började simma. Jag var skiträdd och andades snabbare än någonsin med puls på 180, men de simmade på varsin sida och höll mig i armen, och efter ett tag kunde jag slappna av lite. Sen ett tag senare simmade en bort till bryggan igen, och jag blev rädd igen, men kunde slappna av tidigare den här gången. Så vi snorklade runt länge och tillslut märkte jag att jag inte var rädd längre, att det bara var jättevackert, som att vara i ett akvarium.
Nån dag senare snorklade jag alldeles själv. STOLT.

Mamma och jag åkte till "Fantasia" som det hette, en typ av marknad. Men inte riktigt. Det fanns affärer och så, men cafeér, bio och arena med liksom.. Aja, vi var på nån show som inkluderade dans, fakta om Egyptens historia och hästuppvisning. Jag blev efter showen bjuden på att sitta på en av hästarna, och det såg lite kul ut med klackskor och jeans.

Sen så har jag pruuutat. Och det är jobbigt.
Vi gick på Naama Bay och Old Market, stora stora gator och marknader, och det var faktiskt jättejobbigt. Jag och mamma åkte hem efter en timme. För det första, de är huur på som helst, man ska kolla på deras saker i deras affär, de tjatar tills man blir tokig.
Sen om man ska pruta, så tar det åår och är bara jobbigt.
Sen, så är jag blondin. Och det är det jobbigaste tror jag. Vart jag än gick, glodde dom. Visslanden, kommentarer och frågor om hur mycket pappa (!) ville ha för mig förföljde oss överallt. Man kände verkligen blickarna överallt, och de ställde sig framför en för att de skulle se in i ens ögon. Jag blev skit irriterad efter ett tag och orkade helt ärligt inte, så mamma var min gud när hon tog med mig hem till hotellet igen.

Annars så har jag solat och badat, ätit och schlappat. Blivit bjuden på flera drinkar i alla dess färger, och bland annat druckit blåbärs öl.. O.o

När vi åkte därifrån blev jag nästan tårögd och jag har bestämt mig.. hit ska jag åka igen. Mamma och pappa är också på att resa hit igen, det var helt grymt! <3
Saknar